J

Att festa i en sommarstuga för cirkus tjugofem miljoner är absolut inte lika glamouröst som man kanske säger att det är. Jag anser att jag lika gärna hade kunnat festa alldeles själv, för jag utvecklade en sån fruktanvärd avsky för alla som var där. Jag sjöng singstar för första gången. Jag dansade och brydde mig inte vilka som såg. Ett sånt tillfälle får man leta efter.
Eftersom jag och jättekvinnan var det enda som räknades så får det bara bli bilder på oss. Bilderna på lotta är lite av hämndbilder för att hon lägger ut så fula bilder på mig. Så det så.

           

Klockan åtta imorse blev det iallafall för mycket, så vi tog våra grejer och började evighetsresan hemåt. Det var fint väder, och så fick vi ju levande musik av tiggare på spårvagnen.

Igår var jag i Norrköping. Det var bra. Jag var i min gamla skola. Sedan hade vi bussutflykt och Skorpan blev utsatt för en flåsa-i-örat-medelålders med dålig andedräkt. Han skickade ett sms och berättade det. Han är motståndskraftig, den killen. Tur det, annars hade han väl skickat hem mig. Och bett medelåldersgubben att fara åt helvete.




Jag längtar tillbaka till den där helgen. Den var bra.




När huvudet har bestämt sig för att det inte vill sluta fyllas med oräkneliga onödvändiga och nödiga tankar så är det bara till besvär. Mitt huvud har bestämt sig för detta ofog. Jag önskar att jag var dum och ytlig och snygg och rik och berömd så att jag aldrig behövde tänka. Jag önskar att jag vore Britney Spears. Hon verkar inte ha någon som helst hjärnkapacitet och oj vad skönt det skulle vara att byta ställe och misshandla barn och göra fler barn med paparazzi's istället för att fylla huvudet med tankar.


Heja osammanhang.  Ett gott råd är att sitta uppe hela nätterna inte gör dig särskilt klipsk. Jag kanske inte ens borde ha skrivit det där.

Äntligen är det morgon