Dag 576
Idag vill jag upplösas, likt många andra sådana här dagar som egentligen inte alls borde behöva upplevas.
Jag mår inte alls som jag förtjänar
Hairdresser on fire
Som vanligt tänkte jag innan jag gick in i salongen: "jag ska bara...det kan inte vara så svårt...det blir inte så stor skillnad och ingen kommer att märka..." och som vanligt när jag gick ut tänkte jag bara: "FAN" . Tydligen har frisörer svårt att tyda och koda av när jag ber om en omärkbar toppning. Det allra värsta är att plågan dras ut när frisören ska vara noga och göra allt millimeterkorrekt på båda sidorna och man får se hur håret bara blir kortare och kortare för att killen ska "jämna till". Jag har lockigt hår. Ena sidan kan vara en decimeter kortare än den andra och det skulle inte märkas!
Men det är jag som sitter där med världshistoriens risigaste hår med flest nyanser utväxt, -jag skulle inte drömma om att lägga mig i det där hårsvallet bakoms jobb. Och jag får stå mitt kast.
Morrissey för hela slanten
Tack
Knife
Zach Condon-måndag!!!!!!!!!
Mina vårkänslor drabbar kändisar och jag kan inte bestämma mig för vem jag är mest förälskad i!
Robinson
Det här har ju blivit lite av ett gnäll-forum och jag tror jag kör på i den stilen. Människor som inte känner mig annars tror jag inte kommer försöka få tag på mig när de vill göra någonting roligt, och det är ju inte så kul. Inte med tanke på att jag faktiskt kan vara kul att hänga med. Och att jag ibland är ganska innovativ. Och snäll. Inte så gnällig till vardags summa summarum, men det här är bitterbloggen. Då får jag vara såhär.
Ikväll vill jag ifrågasätta min svårflirtade kostym. Den börjar bli trång och jag måste överväga hur högt upp den är på inne-listan egentligen, och om den inte snart måste bytas ut mot en trevligare kanske bekvämare svid i vilken jag inte alltid ger handen. Äh, jag vet inte hur man ska formulera sig snyggt när man vill säga att man ibland inte alls vill vara en ö.
22
Man vet att man har huvudvärk när man tycker sig bli fullkomligt bländad (läs: blind) av en fotograferad glödlampa.
Oxelösund 08:23
Det är lite lurigt det här med att jag känner mig som minst hemma i staden som råkar vara den jag levt i sen jag var tre och att det faktum att jag känner alla på det här gudsförgätna stället gör mig till en främling.
Måndag
Rirrban, those who run - will be burned säger:
jag gillar den här konversationen
Siripu azhagi säger:
jaså? utveckla
Rirrban, those who run - will be burned säger:
den har allt en joey-rirrban konversation bör ha
Rirrban, those who run - will be burned säger:
dvs mina argument till varför vi bör ha sex, och dina för varför vi inte bör ha sex
Ferme ta gueulle
Vanligt förekommande fenomen hos frankofiler:
- Röka Gitanes
- Lyssna på Edith Piaf
- Läsa Albert Camus
- Ställa mycket lägre krav på en eventuell fransk pojk/flickvän än vad man hade gjort på en av samma nationalitet
källa: susning.nu
Drama Indian Style
Första videon är från Singh is King. (Med i den här filmen, om än bara under en låt, är Snoop Dogg!) Singh is King handlar om en jobbig kille som alla vill ha bort från byn han bor i, och i tron om att han ska göra något gott så blir han ivägskickad till Egypten. Där blir han emellertid kär i en tjej och av en händelse blir han också ledare för stans kriminella och mest fruktade gäng. Tur att Singh bara vill väl och att den egentliga ledaren (vilken är Singhs bror) tillfälligt är helt paralyserad.
Sathish var helt tokig i film, så bland det första vi frågade honom var "har du sett Singh is King?" varpå vi alla stämde in i den speciella Singh is King-låten. Sen sjöng vi så flera flera flera gånger när det var tyst och konversationsämnen började ta slut.
Det här klippet är från Vaaranam Aayiram. En döcool film som hade med ALLT. Och med allt menar jag allt. Töntig halvtjock kille träffar tjej på ett random tåg, blir jättekär, åker till U.S.A för att vara med henne trots att de knappt pratat på tåget, hon dör i en explosion, han blir tung knarkare, galen och excentrisk och måste avgiftas a´la Trainspotting, han träffar en annan tjej, blir biffig och ashård militär, räddar barn. Sensmoralen i det hela är typ att het passionerad kärlek inte är okej och att allt ordnar sig om man skaffar sig en lämplig partner.
Man kan säga vad man vill men männen kan dansa.
Det var en nästan absurd upplevelse att se film på en biograf. Ljudet är på "nästantinnitus"-nivå och folk skriker och jublar under hela filmen när deras hjältar är med. Dessutom är filmerna så långa att man sätter in en paus vid halvtid. Sjukt bra.
4 8 15 16 23 42
Ikväll börjar LOST!
Jag är spänd men tror att det släppte lite när jag grät till Dr Phil förut. Han ordnade ett litet rendezvous för människor som känt sig extra utsatta någon gång i livet och de grät och de grät och de grät och de grät så mycket att jag efter en stund började gråta själv. Jag är en väldigt empatisk människa och Dr Phil är fantastiskt manipulativ vilket är en utmärkt kombination.
"Gråt!" Säger Dr Phil
"Okejrå!" Bölar jag
If it be your will
Näsduken är framplockad, mina ögonfransar är spröda.
Han är ju inte direkt sex on legs,
men jag skulle lätt ligga med Antony
som gör det här låten mycket bättre än Cohen.
21.18
Teet kallnade innan jag hann börja dricka
Jag har svartdimmig hicka.
Tack kära kära Jonathan för att föreställa flytväst på oroligt hav,
men ikväll förliser jag nog och går under.
You gotta give to get back
En gammal en, men en bra en. Bra förmiddagsmusik som lugnar nerverna när man försöker få till ett bra CV.
.
Avgiftning är inte lätt om ens kära mor kommer hem med knarket hela tiden.
Jag har abstinens, ovanligt hög salivtillförsel och drömmer farligt. Inatt pratade jag också i sömnen, vad jag märkt är ett vanligt återkommande fenomen. Dessutom får jag för mig saker, minst lika farliga. Kan vara hallucinationer. Jag behöver ett trasigt hjärta eller ansikte eller en färgexplosion eller krig eller vad fan som helst så jag kan fokusera på annat.
På tal om krig så har jag en ny favoritfilm från och med ikväll. Un long dimanche de fiançailles, eller En långvarig förlovning heter den och handlar om en kvinna som gör allt för att hitta sin fästman som ingen tror överlevt första världskriget. Den får en femma i skönhet.
22.44 (p.s.)
22.42
Jag läser "Vithåriga revolvrar" och "Jack" nu. Den första får mig att drömma, den senare att misstro framtiden. Det skapar någon slags balans.
Hey Dolly
..."Utan för Louder Than Bombs som hon stal från Marvins Smiths-samling. För att inte tala om Morrissey-planschen hon rev ned från sovrumsdörren i vredesmod den där gången han hellre ville spela piano än ha sex med henne. Jag tror inte att hon orkade med konkurrensen. Typiskt osäker brud.
' Det är så förbannat ensamt om nätterna när inte han är där och tittar ner på mig' mumlar Marvin"
"Vet du vad jag har, Dolly? En ficklampa. En liten röd metallicficklampa som aldrig slutar lysa. There is a light that never goes out, du vet."
"Måsarna pickar oss i håret och skiter på Emmas sneakers. Hon spottar och svär och säjer att inga jävla fåglar ska skita ner hennes skor innan hon fått träffa Jens."
..."'Jag blir så nervös av att vänta'
'Vänta?'
'På Jens. Jag har skickat brev. Men han svarar inte. Jag tror det är för att han är i USA. På turné. Det står det på hans hemsida. Men han kommer att svara snart, jag känner det i magen'"
"Jag vaknade och insåg att jag hade ångest, säger jag efter en stunds prat om splatterfilmer och You Are the Quarry."
"Som om mitt liv skulle säga nåt om en annan människas liv. Som om det som bubblar i mig bubblar i Jens Lekman."
I Inskogen
"Bakgården", som visserligen är mycket finare när gräset är halvmeterhögt.
Den alldeles sanna "kojan"! Eh..i mindre bra skick. Jag förstår väl att andra barn möjligen har pillat med den, men det känns som att den bara är min barndoms.
Jag gillar verkligen skogen.
